internationella kvinnodagen
När jag på den internationella kvinnodagen stod vid
T- Centralen och lyssnade på alla talare som sa hur långt vi kvinnor har kommit i kampen om kvinnornas rättigheter, började jag tänkt på hur kvinnornas ställning har förändrats under det senaste århundradet. Det var inte så länge sedan kvinnorna gick runt med klänningar stora som tält, vit målade ansikten och körsbärsröda kinder. Barnen fick börja använda korsetter vid åtta års ålder för att deras kroppar skulle formas enligt modet.
"De unga kvinnorna hade bara status som prydnadsföremål."(Fredrika Bremer)
Men är det verkligen så annorlunda nu?
Kvinnornas kroppar ska vara omöjligt smala men ändå ha Hollywood kurvorna.
USA lägger idealet, fast den större delen av deras befolkning överviktiga.
Vi ska ha lager med smink för att dölja våra "brister" och sedan undrar människor varför majoriteten av flickor i tonåren har dåligt självförtroende och känner sig otillräckliga. Man lägger ett ideal på skönhet som är omöjligt att nå.
"Hon bönföll sin far om att få utbilda sig till sjuksköterska, det blev blankt nej. Ett oerhört opassande yrke för en fin flicka."(Fredrika Bremer) kvinnornas rätt att utbilda sig har i vissa länder inte förändrats alls under de senaste hundra åren, i vissa länder blir kvinnor fortfarande tvungna att gifta sig för att kunna bli försörjda. I andra länder blir kvinnorna sexuellt trakasserade på sin arbetsplats och får mindre lön även fast de jobbar lika mycket som männen.
Jag läste i tidningen om en tjej som hade satt sig bland ett gubbgäng på bussen.
"Asså F- fan! Du, du ska tare lugnt näru sätterej! Nästa gång tarure lugnt! Fattarru?"(Sara Dahlstedt). Förr skulle man ta ut stolen åt kvinnorna och låta dem sätta sig i stället för att stå, så hur kom vi till att neka dem en plats på bussen? Det förvånar sig att vi går fram på vissa punkter men bak på andra.
