Rak = Elak, eller?

"De säger att jag varit elak, Alltid har jag varit rak."

Är det alltid så bra att vara rak, jag menar när det skadar andra. Och om andra uppfattar en som elak när man själv tycker att man bara är rak. Ska man då fortsätta vara "rak" eller ska man böja sig efter andras åsikter?


Vad är det heta med att spela dum?

Jag tänkte här om dagen!

Nej, jag bara skämtade.

Jag tänkte på en sak här om dagen!


Alla tjejer har eller kommer någon gång göra det, spela dum.

Låtsas att man inte fattar, eller be om hjälp fast man inte behöver den.

Men varför gör man det?

Det är ju såklart för att man vill att den ska lägga märket till en.

Men vad är det man vill att de ska lägga märket till?

Att man är svag, att man behöver deras hjälp. Eller är det för att få dem att känna sig stora och behövda?


Det behöver inte vara en stor grej. Det kan vara att man ber om hjälp med att öppna en kapsyl, fast man har mer än nog med muskler att klara det själv.

Så jag undrar:

- Vad är det heta med att spela dum?


Respekt

"I don't agree of what you say,

But I will fight with my life your right to say it"


Med den meningen förklarar man sann demokrati.


Så jag undrar:

        -  Finns det någon människa som helhjärtat skulle kunna säga att de passar in i den meningen, att de skulle kunna försvara någon annan som vars åsikt bara vill ont?


Själv tror jag inte att jag skulle kunna göra det, inte för att jag inte är för demokratin, eller tycker att alla har rätt att säga sitt. Men jag är nog bara inte den sortens människa som kan göra det. Jag skulle inte kunna försvara T.ex. Hitlers rätt att säga vad han tycker. Det kanske skulle vara intressant att lyssna på hans åsikter, eller hur han tänkte, men jag skulle aldrig försvara honom.

Men jag respekterar värkligen den människa som kan göra det!

Ni kanske anser att det är dubbel moral, och kanske det är det.
Men alla har rätt till en åsikt, och här är min!


I have a dream


                                                                        Mina favorit delar i Martin luther kings tal:
                                                                                           "I have a dream" 

"I have a dream that one day on the red hills of Georgia, the sons of former slaves and the sons of former slave owners will be able to sit down together at the table of brotherhood.


I have a dream that one day even the state of Mississippi, a state sweltering with the heat of injustice, sweltering with the heat of oppression, will be transformed into an oasis of freedom and justice.

I have a dream that my four little children will one day live in a nation where they will not be judged by the color of their skin but by the content of their character.


I have a dream today!


I have a dream that one day, down in Alabama, with its vicious racists, with its governor having his lips dripping with the words of "interposition" and "nullification" -- one day right there in Alabama little black boys and black girls will be able to join hands with little white boys and white girls as sisters and brothers.

I have a dream today!"



                                                                       En av de största ledarna enligt mig!

 

                                                                          "We cannot walk alone.

                          And as we walk, we must make the pledge that we shall always march ahead.

                                                                            We cannot turn back."


Martin Luther King Jr

"I´v been to the mountain top.
And I´v looked over and I´v seen the promised land.
I may not get there with you, but i want you to know tonight that we as a people will get to the promised     land.
So I´m happy tonight.
I´m not worried  about anything,
I´m not fearing any man.
My eyes have seen the glory of the company of the lord."



Detta var Martin Luther Kings sista tal.
dagen efter, den 4 April 1968, kl.18.01 mördades han.



det känns nästan som ett farväl tal,
som att han visste eller kände på sig att någonting skulle hända.

Kan det vara så att man känner på sig när ens sista stund är inne?
som att det finns det något (sjätte) sinne med i bilden.
och hur känns det?
Är det en känsla av att man har gjort alt?
En kännsla av tomhet, eller överväldigande? 


svar 2

Till dig anonym!

 Först vill jag bara säga till Anna och anonym att jag antar att ni är samma person så det är ju bra att du håller med dig själv.

Och om du vill att jag ska svara på dina kommentarer sluta vara anonym och stå för det du säger!


Du skrev:

På vilket sätt hjälper det att klaga när man är missnöjd istället för att agera?


Så länge man klagar och upplyser människor agerar man, så länge man visar världen ens åsikter gör man skillnad.

Du säger att klädindustrin tär på miljön, visst om du vill gå naken gör det. Men jag föredrar kläder på.

Men det finns ju olika sätt att rädda miljön på T.ex. Ta buss i stället för bil. Man behöver inte göra allt ensam men om alla gör lite så blir det en stor skillnad.


Och jag tror inte att jag är överlägsen för att jag vågar säga vad jag tycker, jag försöker bara göra min röst hörd som alla andra.


Döden

Är det inte konstigt att man slutar vara rädd för döden när man är som lyckligast?

Det är konstigt nog då man kan tycker att man kan dö med ro,

Då när man har så mycket att förlora.


Medan när man är ledsen och deprimerad känns döden inte allas så rogivande,

Snarare tom och mörk.

Som ett svart hål som suger en åt sig,

som man vill fly ifrån.


Så jag undrar:

Varför känns det okej att dö när man har allt att leva för?


Kanske för att då känner man inte längre rädsla för döden,

Kanske för att man känner att sista stunden på jorden blev en lycklig stund.


Som man brukar säga:

"Den bästa tiden att lämna festen är när den är som roligast."


RSS 2.0